Mer än vad du tror. Genom att titta på hur människor samarbetade på stenåldern kan du förstå varför processorganisation är en bra lösning idag.
På stenålder brukade vi jorden. Av nödvändighet behövde människor då samarbeta i större grupper för att få allt gjort. Begreppet ”gård” uppstod och betydde en fast punkt i tillvaron där boskap kunde hållas och omkringliggande land brukas. Överskott kunde lagras och gården gav skydd åt människor och djur.
Gården är, med modern terminologi, ett företag. På gården arbetade 15-30 personer tillsammans. Ibland färre, ibland fler. De samarbetade, löste problem och fattade beslut – men hur såg egentligen uppdelningen ut? Fanns det på gården en marknadschef, en produktionschef och en ekonomichef? Fanns det avdelningar som människor arbetade i? Fanns produktionsavdelningen, den administrativa avdelningen och försäljningsavdelningen? Det är absurt att tänka sig.
Det som däremot fanns var de personer som var bättre på vissa uppgifter och i kraft av detta kapabla att fatta beslut inom det området. Gårdens ägare var den ytterst ansvariga och den som fick fatta beslut då oenighet eller rådvillhet uppstod. I övrigt klarade sig gården utan avdelningar och avdelningschefer, trots att där fanns en samling arbetsuppgifter som skulle lösas. De flesta uppgifterna var repetitiva; matlagning och tvättning med hög frekvens, så och bärga hö med årlig frekvens och byggande av nya hus med ännu längre mellanrum.
Processorganisation – ett naturligt sätt att samarbeta
Numera kallar vi uppgifter som sker på samma sätt vid upprepade tillfällen för processer. Fram till industrialismens början var processorganisation det naturliga sättet att samarbeta. När det var dags att skörda fick alla hjälpa till oberoende av vilka uppgifter som vanligtvis utfördes. Alla hjälptes åt så som däggdjur i flock vanligtvis gör.
Det här sättet att samarbeta slutade att fungera när folk flyttade in i städer i och med industrialiseringen. Kompetensutveckling som tidigare skötts i ett naturligt och informellt lärlingssystem, ofta baserat på vad dina föräldrar var duktiga på, fungerade inte längre. De allra flesta var outbildade, illitterata och utan kompetens för att förstå de arbetsuppgifter som industrialismen bar med sig.
En man vid namn Frederick Winslow Taylor såg dilemmat och publicerade 1911 sina idéer om Scientific Management (även kallat Taylorism), vilket bygger på två grunder:
- Folk är outbildade och inkompetenta i förhållande till arbete i industrin
- Det är kostsamt att sprida information
Lösningen var att de som var klokast fick bli chefer i företaget och fatta beslut samt informera sina närmast underställda om vad som skulle göras. Chefens underställda fick i sin tur informera sina underställda och så fortsatte det ned till lägsta nivån.
Processorienterade organisationer effektivast idag
Idag har vi välutbildad arbetskraft. De allra flesta i världen förstår lika mycket om företagande som cheferna gjorde för 100 år sedan och är betydligt bättre utbildade. Dessutom är informationsspridning i princip gratis. Ändå envisas de flesta organisationer med chefer i en avdelningsstruktur. Den modellen var den effektivaste för 100 år sedan. Från idag och framåt kommer däremot processorienterade organisationer vara svaret på frågan: Hur arbetar vi bäst tillsammans i detta företag?
Processorganisation påminner mycket om hur arbetet samordnades på gårdar, det naturliga sättet att samarbeta människor emellan, utan att låta avdelningsgränser försvåra samarbetet. För att se framtiden, rent arbetsorganisatoriskt, ska vi alltså inte se 100 år bakåt i tiden utan 1000 år tillbaka i tiden.
